Kallhet och utmattning

Iskyla överallt. Jag fryser om tårna, huden på ryggen knottrar sig och i själen är det kallt. Som en natt med många minusgrader och sylvassa snökorn i stormvindar. Kyla inifrån och ut. Genom allt.

Och allt är meningslöst. Jag vill inget med mitt liv. Jag kan inte tycka att saker känns meningsfulla. Jag är rädd för världen, rädd för livet. Jag önskar inget av dom.


Vi pratade om trötthet på mitt samtal idag. För det är så fruktansvärt frustrerande att alltid, och då menar jag alltid vara vansinnigt trött. Jag vaknar utmattad oavsett hur många timmar jag sovit och vilka timmar det är. Efter att ha varit vaken en timme eller två finns det inget jag hellre vill än att krypa ner i sängen igen. Att jag är uppe på dagarna är mest viljestyrka och rastlöshet. Jag kämpar verkligen för att inte gå och lägga mig för det blir svårare att somna på kvällen, trots min trötthet. Ja, sen ska man ju vara vaken på dagen också så jag sliter och går emot. Att göra en enda sak under dagen kör slut på mig fullständigt. Handla, diska, träna vad det än är så är jag fullständigt utmattad efteråt.

Jag sa det idag igen, jag kan inte minnas när jag var pigg eller utvilad senast och jag vet att jag sagt samma sak sedan jag var tretton. Jag har varit i trötthetsdimman i halva mitt liv. Han nämnde utmattningsdepression och gå in i väggen. Jag undrade om jag verkligen kunde varit där redan när jag var tolv tretton år. Fast, när jag tänker efter så kanske. Något åt det hållet. Även om jag aldrig uppfyllt alla krav så jag haft en diagnos. Förutom det så är det ju den här stackars adhd-hjärnan som har problem att sortera intryck och jobbar på högvarv konstant när jag är vaken. Den behöver kanske ännu mer vila för att bli något sånär utvilad? Vilar den alls? Hur är egentligen min sömnkvalite? Eller ja, den måste vara kass med tanke på min trötthet. Oavsett vilken eller vilka av teorierna som stämmer bäst så hade ingen av oss någon vettig lösning. Det är lite synd. För jag kommer aldrig kunna bli en fungerande människa om jag är så här trött oavsett om resterande psykiska problem försvinner.

Godnatt.

Kommentarer
Postat av: Julia

Kämpa på, kämpa till rätt vård och rätta personer. Det kunde vara en lösning. Visst, jag är ingen expert, men du har rätt att få den vård du behöver, där experter kunde hjälpa dig.

Stay strong <3 Hoppas det blir bättre snart!

Styrkekramar till dig Hanna <3

2011-12-01 @ 14:47:53
URL: http://struntarivaddesager.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0