Idag nämns matmängder, så du vet om du är känslig

 
 
 
 
 
Just nu är jag i det här läget:
 
Jag äter. Tillräckligt för att inte gå ner i vikt. Idag har jag tillexempel ätit som följer, 06.00 ett äpple och en kopp te, 11.30 vaniljkvarg (tack valio för laktosfritt som smakar bra och är varierat) och två mindre mjuka mackor med smör och ost och lite te till det, 18.00 125 g varmrökt lax, en dryg halv avokado, en klump mozarella, en stor mjuk macka med smör och en knäckemacka med smör, som efterrätt en halv bulle och två kakor, med te. Och ja just det, en banan där någonstans innan middagen.
 
Jag har inte gjort någonting alls fysiskt idag. Tagit mig fram och tillbaka till upplands väsby samt gått in på hemköp. Det där räcker alltså finfint för att få mig att ha en stabil vikt eller kanske till och med gå upp. Med andra ord, jag äter, ibland mer än så där, ibland något mindre men aldrig väldigt lite.
 
MEN, jag mår fruktansvärt av det. Idag var jag på nivån jag vill inte äta alls och kan absolut inte svara på frågan vad är jag är sugen på för jag får inte vara sugen så jag kan inte känna vad jag är sugen på. Dit har jag återvänt flera gånger senaste månaderna. Varje gång jag äter hamnar jag i tankar som förbannar mig för att det blir för mycket. Varje morgon när jag vaknar är det första jag tänker när, var och hur jag ska äta. Vad som mättar mest för minst kalorier. Jag kan gå och vela i evigheter i matbutiker, stå med saker i handen för att sedan ångra mig när det blir för ångestfyllt och välja något annat eller strunta i det. Som idag när jag var sugen på den där mörka geishan som jag provade förra veckan och som var underbar. Den fick några längtande blickar innan jag högg sönder tanken med vassa ord om tjockhet och ovärdighet. Därför sitter jag här nu och tycker att lösgodis vore gott men vågar och tillåter mig inte att ta cykeln och inhandla lite. För jag har inte tränat idag. Jaja, en skadad öm ljumske men vad tusan, det hindrar inte styrketräning eller lättare promenader. Här har jag suttit som en annan tjockis och gjort mest ingenting. Jaja, jag gick upp jättetidigt efter för lite sömn och åkte till veterinären och fick oroa mig flera timmar medan lillskrotet opererades men allvarligt. Var gjorde jag mig förtjänt av godis? Eller vaddå förtjänt. Jag kan säkert hitta anledningar som att det är bra för själen eller något men jag vill inte ens hitta sådana anledningar just nu. För då kommer jag äta godis oftare än jag vill och borde med tanke på hur jag ser ut. Det är så jag känner. Dag ut och dag in. Övervägande, förhandling, kompensation och hat. Konstant.

Kommentarer
Postat av: Patricia♔ ᴳᴽᵀᴱᴮᴼᴿᴳ

Skickar massa kramar till dig vännen

2012-09-14 @ 21:47:46
URL: http://patriciac.blogg.se
Postat av: Minna

jag önskar så mycket att jag kunde komma och bara stänga av allt som har med ätstörning och ångest att göra. Så att du får vara fri och må bra. Jag önskar att du bodde i Dalarna och fick träffa en helt underbar person som jobbar med ätstörningar. Eller nä, med bemötande och att se varje person.
Försök att inte slå på dig själv för att du mår så här. Det är inte ditt fel. Det tar så lång tid att bryta mönster, ännu längre att ändra tankar. Ätstörningar är en hemsk sjukdom som förstör så mycket. Men det är inte ditt fel. Som vanligt önskar jag att du kunde få vettig hjälp.

2012-09-15 @ 07:06:08
URL: http://krossaanorexin.blogaholic.se
Postat av: vonskareng

för mig var det ju så att jag fick ÄS:en igen pga magproblemen som blommade upp ordentligt i början av året. eller ah, delvis pga dem iaf! fast sedan sa han jag träffade igår att eftersom att jag gått med ÄS-beteende fraaam och tillbaka (har ju en massa annat jobbigt bagage också...) i en massa år nu, så är det kanske egentligen inte så konstigt at magen är som den är nu, att det inte nödvändigtvis måste handla om nån allergi eller liknande...

men usch, jag är så RÄDD för matschemat jag fick hem igår för att kolla litegrann på, jag kan gå med på att inte gå ned MERA i vikt, jag vet ju att det blir farligt..men gå UPP?nejtack... vill gärna bli frisk o samtidigt ha en vikt som jag känner mig bekväm med.. nej fy. orkar inte med allt detta! att det ska vara så jobbigt med mat för så många... det är hemskt, vad den här sjukdomen gör mot en!

2012-09-15 @ 11:43:18
URL: http://www.vonskareng.blogg.se
Postat av: Elin

Håller med. Är glad att jag slipper dom. Lite strul nu dock då det börjat bli infekterat det ena såret, men men det löser sig säkert. 86 gånger, kan förstå att du inte har några problem att ta stygn själv då.

Vi är bara två på fyra hundar, plus en personal då, och ja. Vi är under 30 allihop. Jag och tjejen jag går med på fredagar är 22 och 24. Tisdagar och torsdagar är vi tre, men då är vi på äldreboendet och har egentligen hur många som helst vi kan hjälpa och ta hand om.

Köp lite godis då? Ät lite då och då, godis är du ju värd, hur mycket du vill. Onödigt att jag säger det, då du inte kommer ändra åsikt i frågan, men då vet du i alla fall hur jag tänker liksom. Köp den där Geishan och tugga på ibland?
kramar

2012-09-15 @ 13:57:00
URL: http://www.uturanorexin.blogg.se
Postat av: Maja

Att det här drabbade dig är absolut inte ditt fel, så det hoppas jag att du förstår. Ingen är värd att må dåligt, att aldrig få unna sig något osv. Du är värd allt det och mer därtill. Om jag hade ätit det du fick i dig på en dag skulle jag nog rasat i vikt, för det låter så lite, så ynkans lite...
Massa kramar <3

2012-09-15 @ 15:07:27
URL: http://cuilenya.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0