And life is like.. "screw you".

Jag vet inte vad som händer. Eller jo men inte varför eller hur det blev så. Jag beter mig sjukare. Orkar inte kämpa på samma sätt. Eller, kämpandet räcker inte fram. Jag slåss fortfarande varenda dag men målet och orken sänks hela tiden.
 
Jag är rädd. Rädd för att gå ner mig totalt. Rädd för att tappa allt rent fysiskt. Allt jag tränat så mycket för att uppnå. Jag är rädd för att få tillbaka migränen i större omfattning.
 
Varför gör jag då inte bara det jag vet är rätt? Varför agerar jag bara inte som jag borde och ska? Varför bestämmer jag mig inte bara? Varför går jag den här vägen som jag är fullt medveten om leder till ett helvete?
 
Jag är inte bättre. Inte mer.
 
Det är som hon säger. Hon har rätt. Jag borde sluta i behandlingen. Jag är inte rätt för det här.
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Johanna

Du, du är visst rätt för det här. Du behöver behandlingen, du behöver hjälp! Ibland har man en svårare period, det har alla. Och det viktigaste är inte att aldrig falla, utan att ta sig upp om man faller. DU kommer klara det här. Jag vet det. Du verkar vara en superstark tjej! Och jag är säker på att du kommer fixa det här. massa styrkekramar <3


sv: Tack för frågorna finis! Började bli lite nevös öveer att jag inte skulle få så många frågor haha!

2013-10-05 @ 10:39:37
URL: http://overklighet.blogspot.com
Postat av: Emmy

sv;
Ja veerkligen, glad att vi fick en stund tillsammans iaf. Åh det är ju synd... Det är något med att träffa vänner, jag känner att jag måste göra det annars förlorar jag gnistan till att göra det mesta. Stängde ut mig ett tag under sommaren faktiskt och under den tiden kände jag hur jag förändrades faktiskt.

Ja precis! Jag är glad att det kommer bli bra trots att jag inte känt på baddräkten än, bara för att jag har gjort det förr hihi. Dock så är jag osäker på om jag har valt rätt storlek men det blir ett senare problem..!

Nej usch vad synd! Jag är skitskraj för klor, var på simläger i Nyköping en gång där dem hade det och jag är så glad att det bara var över en helg för fy tusan vad det sved i ögon och näsa, så fort jag fick vattnet på mig. Men skitsynd att det är så för dig, jag tycker också att simning är en jättefin sport för det är så allsidigt. Kan vara avkopplande om man väljer att simma på så vis också. Jag hoppas att det finns en bassäng med saltvatten istället som du kan gå till! Det kan jag tänka mig men jag vet faktiskt inte.

Hahaha kaaanske det :D Dem blir också slitna men tånaglarna visar man ju inte alltid upp så det kan ju vara okej. Dock har jag nog aldrig målat tånaglarna i färg förr!

2013-10-05 @ 13:28:20
URL: http://eeemmylam.blogg.se
Postat av: Elin

Nu vet inte jag vem "hon" är, men jag vet inte, är det verkligen bättre att ge upp och inte gå i någon behandling alls? Är det värt att ge upp..?

Håller med dig, psykiatrin är svår att uppskatta ibland. Nu har jag tur som har en sjukt bra psykolog som stöttar och använder sin kunskap, som är rätt stor faktiskt.

Det är med såna djur man får en harmonisk familj, djur som trivs och tycker det är roligt att göra rätt.
kramar

2013-10-05 @ 14:35:50
URL: http://www.uturanorexin.blogg.se
Postat av: Maja

Jag tror inte att du ska ge upp behandlingen, oavsett vad "hon" säger. Du har uppenbarligen problem, då ska man inte stänga ute sig från hjälpen som erbjuds.
Jag tror på dig, det ska du veta!
Kram! <3

2013-10-05 @ 16:33:21
URL: http://nolicedere.blogg.se
Postat av: Johan

Det är svårt att veta exakt vad man ska säga i sådana här lägen. "Du klarar det visst", "Du är stark" osv. har man hört så många gånger. Ibland hjälper det verkligen, men ibland, när man har hört det såå många gånger och man känner att inget händer, då börjar man till slut tvivla på det och till slut känner man att "Du säger det ja, men du vet inte hur det är och det blir int alls bra". Jag går dock på den linjen ändå. Jag tror du är stark. Du klarar det här. Du har din man och säkerligen några nära och fina vänner som du vet alltid finns där. De är guldvärda i sådana stunder. Jag tror på dig!

SV: Åh, så du vet vad goalball är? Har du testat själv? :)

Jag förstår precis vad du menar. Klart att psykisk ohälsa, ätstörningar eller vad det nu må handla om kan tära på en relation om det blor för mycket. Jag förstår dig helt där, men samtidigt är jag av den åsikten att man ska vara öppen och ärlig mot den andre i en relation. Är något inte bra, då är det viktigt att man får fram det så att man kan göra något åt det. Klart att det krävs mycket av den andre i ett sådant fall också, det vet jag själv av erfarenhet, så ja, det är en svår balansgång det där...

Hoppas iaf att du har en fin dag! :)

2013-10-05 @ 16:48:21
URL: http://schumacher4ever.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0