Fet och jävlig

Jag vet om det... jag måste träna mer och äta mindre. Idag höll till och med Jonathan med om att jag ser ut att vara gravid i tredje månaden ungefär. Jag har en fettbula mitt på. Det är inte ok alls. Jag vill inte acceptera det. Jag trivs inte med det och jag hade inte trivts med det om jag aldrig blivit sjuk heller. Det är inte jag. Så.. well. Äsch. Jag är inte direkt tilltalande att titta på Har slutat ta bilder på mig för att slippa se eländet. Vi är båda två här hemma överens om att det är bra att jag kan träna mer nu.

Jag är..

..i ett vakuum av trötthet.

Summering

Jag kan summera min jul som så här:

Enda anledningen till att jag inte är totalt sönderskuren är att Jonathan varit med mig konstant.

Jag har äntligen fått träningskort på friskis&svettis så jag kan gå på gym. Varit där en gång sedan i augusti och håller på att bli tokig.

Jag har ätit. Och är tada... ännu större.

Jag hatar mig själv.

Efter att vår kamera blev stulen när Jonathan var i wien så har jag saknat kamera. Igår köpte vi en ny. Gillar.

Jag mår inte bra. Jag är trött.

Tryffeljävlar

Jag borde. Eller något åt det hållet. Jag är så stressad så det känns som inälvorna är halvägs upp i halsen eller placerade på utsidan av kroppen eller tja. Det gör ont överallt. Jag är hyper. Jag är trött. Jag orkar inte andas. Ångest var det ja.

Ändå har jag inte någon fullastad lista direkt. Jag bara orkar inte med det här att leva riktigt så bra som man kunde önska.

Ett tydligt tecken på att jag mår allt annat än bra är att jag inte ens har ork att sätta mig framför datorn. Jag sluter mig och orkar inte ens med den sociala kontakten det ger. Jag drar mig för att svara på mail. Är inte ett dugg intresserad av vad som händer på forum där jag är aktiv. Orkar inte bry mig. Social isolering. Ringer ingen. Ingen ringer.

Fortsättning på pralin och tryffelverkstaden. Har som varje år nu nått stadiet där jag aldrig mer vill se choklad. Det är något med det där att tillbringa tre fyra dagar med choklad upp över armbågarna och provsmakande som gör att det blir väldigt mycket för mycket. Det går över, såklart, men just nu blir jag inte alls sugen när det doftar varm smält choklad. Tre tummar upp till min marmorskiva dock. Tablering gör temperering och därmed skalgjutning så mycket lättare och bättre.

Sen...

Önskar jag snö men är rädd för den. Eller ja inte snön. Mina täckbyxor. För dom kommer vara för små. Jag har haft dom i sex år. Dom har passat i sex år. Jag kommer vara för fet i år. Jag har inte ens vågar prova dom än för jag orkar inte få det bekräftat. Jag är rädd för att få kläder i julklapp för jag måste prova dom och kommer behöva byta till större storlekar för jag är så mycket större än jag varit.

Jag vill ha jul men jag orkar knappt tänka tanken på all jävla mat och allt godis. Jag vill inte ha. Jag kommer äta. Jag kommer vara äcklig och jag kommer gå upp ännu mer i vikt. Jag vill inte.



Undrar hur länge jag håller ihop.

Åh puh

Total radiotystnad härifrån under några dagar.

I fredags var jag på scä. Årsuppföljning på stepwise. Det var... tja.. spännande? Eller inte så värst egentligen. Jag var ju frisk när min behandling eller vad det ska kallas för var avslutad. I min journal stod det att jag inte uppvisar några symptom på ätstörning längre. Stepwise sa annorlunda (vilket jag visste) och det är inte så att jag insjuknat mer senaste månaderna, jag mår ungefär exakt som jaggjorde där tidigt i våras när jag ansågs frisk. Faktum är att i stort sett allt utom vikten och mängden mat jag åt var samma. Lika rädd för viktuppgång, lika hatad figur och vikt och kompenserande och tja. Helt enkelt inte så jävla frisk.

Jag träffade en annan än dom jag träffat tidigare. Hon sa att jag alltid var välkommen tillbaka. Jag sa att jag helt uppenbart inte var det eftersom jag redan haft ett nätverksmöte med scä och psyk där scäs inställning var att dom inte hade någon som helst lust att göra något för mig. Hon tyckte jag skulle våga be om hjälp igen. Jag hade ingen lust. Jag orkar inte kämpa och slåss för något jag ändå inte får. Dom vill ju inte ta emot mig helt uppenbart, inte ens när min läkare sitter och ber om det och säger att han inte har en aning om vad han ska kunna göra. Dom lassar över det på honom ändå.

Lördag var en långt lång dag. Samling halv nio för killarnas match. Sedan avslutning med dom som innehöll klättring och äta. Vi åkte hem vid fem ungefär. Det motsvarar väl en rätt normal arbetsdag och jag klarar helt uppenbart inte av  det på långa vägar. Jag somnade i bilen på väg hem. Sedan gick jag rakt in i sängen och låg och kollade på film tills jag somnade och sov tolv timmar.

Det är mitt liv. Idag är det tvätt och göra fler tryfflar. Earl grey var en riktig höjdarsmak.

Tick, tack. Livet går. Jag hatar. Jag har legat i sängen idag. Var iväg till ica och köpte gigantapelsiner. Mer har jag inte orkat. Äckeltrött. Ingen motivation. Ingen lust. Ingenting. Är bara tjock och lat som inte gör något åt det. Jag åt en lussebulle. Det var mer än onödigt i mina tankar fast jag någonstans vet att det inte är så.

Jag vill inte.

Trött

Så trött varje dag att allt är en kamp. Så trött efter nio timmars sömn att jag bara vill gråta av frustration och trötthet. Det är inte något större fel på min förmåga att somna även om jag har dåliga dagar där med ibland. Jag vaknar inte särskilt mycket under nätterna, faktiskt i stort sett aldrig. Ändå är jag inte ens i närheten av utvilad. Jag är totalt dränerad. Eller för att använda det ordet som ajg tycker beskriver det bäst och inte riktigt har en motsvarighet på svenska, exhausted. Utmattad täcker inte in hela betydelsen för mig. Det är mer, djupare.

Så har det varit i halva mitt liv. Jag minns att jag redan som trettonåring sa att jag inte kunde minnas när jag inte var trött senast. Varken jag eller någon annan har något bra förslag på vad jag ska göra för att slippa vara så förlamande trött. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Jag orkar bara inte. Orkar inte inte orka.

Den stora meningslösheten eller vad i helvete ska det här vara bra för

Det lyser stjärnor i alla fönster. Det regnar, igen. En till kväll med blötregn som piskar mot fönsterrutor. Jag vet inte om det spelar någon roll egentligen. Jag försöker känna efter. Det känns mest kallt och tomt just nu. Torrt på något vis. Meningslöst. Avskalat och nedtonat och nedstämt. Som ludd och bomull över alla sinnen. En fruktansvärd trötthet i varenda bit av min kropp.

Ingenting är med betydelse. Allting är men inte mer.

Så less. Konstant gnagångest och kalla händer i bröstet som kramar ur livslusten. Inre oro som slåss med apati. Jag är rastlös och livet meningslöst och helst av allt vill jag bara sova för alltid. Men jag kan inte för jag har inte ork och ro att ligga still. Jag tror jag är utmattad fast jag inget gör. Det verkar räcka att leva för att bränna ut mig.

Jag försöker finna mening, se ljus. Jag gosar med en iller. Går på promenad. Tränar, lyssnar på Lars Winnerbäck. Tar in vartenda ord och försöker linda dom runt mitt skadade inre som bubbelplast runt sköra glasvaser. Just nu är det Varning för ras.

 




#19

1: En bild på en person som du umgås mycket med
2: En bild på dig själv
3: En bild på någon i din familj
4: En bild på en konstig tid i ditt liv
5: En gammal bild på dig själv
6: En bild på du och en vän du inte varit med på länge 
7: En bild som du aldrig lagt upp
8: En bild på en person som du saknar
9: En bild på någon i din släkt
10: En bild på någon du tycker är väldigt snäll
11: En bild på en person du kan berätta allt för
12: En bild på din vardag
13: En bild på dig och någon klasskompis
14: En bild som påminner dig om gamla tider 
15: En bild på en person som du vill vara med
16: En ful bild på dig själv
17: En ovanlig bild
18: En bild på din fritid
19: En bild på en person som är snygg
20: En bild på dina närmaste 
21: En bild på en person som alltid ställer upp för dig 
22: En bild på en tid du saknar 
23: En bild från i sommras 
24: En bild som gör dig glad 
25: En bild på en person som alltid gör dig glad 
26: En bild på någon/några du alltid har roligt med 
27: En bild som du alltid skrattar åt 
28: En tokig bild 
29: Den nyaste bilden på dig själv
30: En bild på någon du aldrig kommer släppa taget om!


Jag är gift med honom, behövs mer förklaring?


Slag i magen.

Idag sa min samtalskontakt "jag tror förresten inte du har adhd". Sen var min dag förstörd. Det var som ett slag i magen. Jag tappade luften och meningen och humöret. Allt bara försvann.

Tolka mig rätt nu. Jag är inte så fäst vid mina svårigheter att jag inte vill vara utan dom. Jag är bara så vansinnigt glad över diagnosen som sammanfattar dom, förklarar dom och gör att jag vet varför vissa saker blir krångligare för mig än för andra och varför jag gör en del saker på andra sätt.

För mig var dom fyra bokstäverna en förklaring som gjorde att jag kunde se att jag inte bara var lat, misslyckad och oengegerad i skolan. För det var vad lärarna tyckte trots att jag kämpade så jag grät för att komma igång med läxor och göra saker i tid. Jag har läst mycket om adhd och försökt hitta så mycket om tjejer och vuxna med adhd som varit möjligt och det har varit som att läsa en manual av mig själv mer eller mindre. Jag har känt igen mig i i stort sett allt. För mig har det varit en befrielse. Alla dom beskyllningarna, både från vuxna och faktiskt också mig själv, som jag fick stå ut med sänkte ju naturligtvis min självkänsla. Att inte lyckas gick inte för sig i min värld och fast jag försökte så jag blev grönblå så kom jag sällan upp till den nivå jag vet att jag egentligen har. Att få veta varför var en av dom bästa saker som hänt.

Så nu. Så tror han inte på det. Nu är jag helt plötsligt bara lat, oengegerad och jävlig igen. Misslyckad. Dålig moral. Dålig självdisciplin. Dålig. Jag sjönk som en sten av orden. Sedan dess har jag haft en klump i magen.


Vacuum

Det är ordlöst, ordtomt. Jag fryser om fingrar och tår.

Orkar inte riktigt leva sådär på riktigt. Stänger in mig och bäddar ner mig undertäcket fast solen skiner ute. Fast det är ett lövtunt lager snö. Som jag väntat på snö.

Det ilar i bröstet och ångesten hänger som en fuktig yllevante över min själ.


Helgen har varit tung. Ensam. Jag har inte så stora problem med att vara själv men jag har saknat tryggheten i att inte sova ensam. Jag har inte orkat något. Vänt snett på dygnet. Fått nya stygn.

Spegelhat.

Inatt är jag ensam hemma. Imorgon med. Jonathan är bortrest. Det känns alltid lika ovant.


Igår klippte jag mig. Skönt att bli av med massa hår som mest hängde men det var en halvtimmes pina att försöka att inte titta i spegeln och se den där förhatliga dubbelhakan. Jag hatar speglar, jag hatar kläder. För närvarande använder jag Jonathans gamla jeans. För dom sitter inte åt så våldsamt. Det är hemskt. Så stor ska jag inte behöva vara. Hade jag aldrig varit ätstörd hade inte en jävel höjt på ögonbrynen om jag ville tappa fem sex kilo.

Så jag äter en lussebulle och går och dränker mig i duntäcket och försöker att inte än en gång förstöra mig själv och lämna eviga spår av ångesten över min kropp.

#18

1: En bild på en person som du umgås mycket med
2: En bild på dig själv
3: En bild på någon i din familj
4: En bild på en konstig tid i ditt liv
5: En gammal bild på dig själv
6: En bild på du och en vän du inte varit med på länge 
7: En bild som du aldrig lagt upp
8: En bild på en person som du saknar
9: En bild på någon i din släkt
10: En bild på någon du tycker är väldigt snäll
11: En bild på en person du kan berätta allt för
12: En bild på din vardag
13: En bild på dig och någon klasskompis
14: En bild som påminner dig om gamla tider 
15: En bild på en person som du vill vara med
16: En ful bild på dig själv
17: En ovanlig bild
18: En bild på din fritid
19: En bild på en person som är snygg 
20: En bild på dina närmaste 
21: En bild på en person som alltid ställer upp för dig 
22: En bild på en tid du saknar 
23: En bild från i sommras 
24: En bild som gör dig glad 
25: En bild på en person som alltid gör dig glad 
26: En bild på någon/några du alltid har roligt med 
27: En bild som du alltid skrattar åt 
28: En tokig bild 
29: Den nyaste bilden på dig själv
30: En bild på någon du aldrig kommer släppa taget om!

Klättring är väl en stor del av min fritid. Här säkrar jag.


#17

1: En bild på en person som du umgås mycket med
2: En bild på dig själv
3: En bild på någon i din familj
4: En bild på en konstig tid i ditt liv
5: En gammal bild på dig själv
6: En bild på du och en vän du inte varit med på länge 
7: En bild som du aldrig lagt upp
8: En bild på en person som du saknar
9: En bild på någon i din släkt
10: En bild på någon du tycker är väldigt snäll
11: En bild på en person du kan berätta allt för
12: En bild på din vardag
13: En bild på dig och någon klasskompis
14: En bild som påminner dig om gamla tider 
15: En bild på en person som du vill vara med
16: En ful bild på dig själv
17: En ovanlig bild
18: En bild på din fritid 
19: En bild på en person som är snygg 
20: En bild på dina närmaste 
21: En bild på en person som alltid ställer upp för dig 
22: En bild på en tid du saknar 
23: En bild från i sommras 
24: En bild som gör dig glad 
25: En bild på en person som alltid gör dig glad 
26: En bild på någon/några du alltid har roligt med 
27: En bild som du alltid skrattar åt 
28: En tokig bild 
29: Den nyaste bilden på dig själv
30: En bild på någon du aldrig kommer släppa taget om!

Jag misstänker att motivet "två flodgrisar på mc" är rätt ovanligt.


RSS 2.0