Hemma
För övrigt är det inte mycket som gått rätt. Kom dit och insåg att en av mina två mediciner inte fanns trots att dom sagt det när jag var där på informatinosträff så redan första dagen fick jag åka hem för att hämta den. Sedan har dom lyckats dela ut rätt medicinmängd vid ett tillfälle och fel resterande gånger. Enda kontakten med personalen jag haft är vid måltiderna, när jag försökt hitta dom i korridoren är dom alltid som bortblåsta. Jag uppmanas att befinna mig mer ute på avdelningen och inte isolera mig men ute på avdelningen sitter jag som ett skrämt djur i ett hörn, överstimulerad av tv och konversationer. Jag varken vill, kan eller vågar ta kontakt och personalen hjälper inte till. Jag vet faktiskt helt ärligt inte hur man pratar med folk. Frågar dom mig om illrarna svarar jag men sen. Alltså.. jag vt att man ska ställa frågor och vara intresserad men det fungerar inte... Jag är inte social. Jag föredrar nog när det är en dator emellan. Eller man delar ett intresse.
Vad jag inte ens funderat på och inte heller blivit informerad om innan jag kom dit var att toaletterna är låsta under måltid och en timme efter. Naturligtvis förstår jag tanken. Absolut. Problemet är att min blåsa är inte byggd för det där. Jag blir kissnödig ungefär en halvtimme efter att jag ätit och druckit. Men andra ord sitter jag konstant med benen i kors och vågar inte heller dricka så mycket som jag vill. Går runt och är törstig och har huvudvärk konstant. Men vad tusan, toaletten är låst drygt halva min vakna tid. Som sagt, jag ser vad som är tanken men jag önskar att få kissa när jag är nödig, hamnar rätt högt upp på förnedringsskalan att inte få göra sina behov när man har just, behov. Idag var det en muttrande personal som låste upp när jag faktiskt inte klarade det längre, hon sa att jag måste lära mig att passa på precis innan dom låser... vilket jag gör, är på toa fem minuter innan varje måltid men jag blir likförbannat kissnödig.
Nej, blir det ingen fart på någon sorts behandling och stöd så åker jag hem snart. Ge mig ett par dagar till så jag är säker på portionsstorlekar och vant mig i rutinen så är jag färdig där. Åtta veckor med ingenting (jo visst, fotbad och göra drömfångare) kommer inte ge mig något mer än tristess och galenskap och en förstörd blåsa.
Hoppas ni har det bättre för tillfället, jag ska göra det bästa av min nyårsafton. Passa på att vara utomhus (gränsen för oss att gå ut på avdelning är -5), äta stekt strömmning och sova i min egen säng.
Bra o modigt av dig att åka dit och ge det ett försök! Sen är det såklart trist och dumt att du inte känner att du får stöd och att de inte ser hur du mår och känner.
Vet hur det är med att jämföra sig med andra patienter. Det är hopplöst att låta bli. Och jag jämförde mig på ett sjukt sätt, dvs med de som såg smalare ut äm mig, som hade mer ångest än mig... som om det är nåt jag ville ha...? men det är så den här sjukdomen funkar. Så försök att inte slå på dig själv för det, tänk att det är en del av sjukdomen.
Och alla regler... ja, de är ju inte så mycket att göra åt. I bästa fall står man ut, och kan tänka att det är värt att ha lite besvär för att få hjälp.
Vet inte vad jag ska säga mer. Önskar verkligen att du får mer hjälp, bättre hjälp. Att de kan se dig och inte bara din vikt. För den är ointressant, det viktigaste är ju hur du mår och hur du ska klara dig hemma sen. Du är så bra som försöker! Du gör ditt bästa, det är det du kan göra.
haha jamen visst ;D
nu lämnar vi skiten, det är nytt år och nya möjligheter! vi ska fanimej må bra detta år, år 2011:P
åh fan va trisst att avdelningen inte är till större hjälp:/ jag ville verkligen att du skulle få hjälpen ju!:(
Jag håller med Minna. Att du försöker och testar på, det är allt vi kan begära av dig. Och du kan nog erkänna själv att du hade ångrat dig och oroat dig om du inte gjort det - om du inte fått reda på hur det är.
Sedan är jag så otroligt stolt över att du äter! Trots din konstant pessimistiska syn på allt som har med tillfrisknande att göra så äter du ändå. Och det är BRA, det behöver du. Gärna mer än mindre.
Försök lära dig vad som är rätt mängder, och när du väl åker hem (du bestämmer ju själv när det är), så se till att ta med dig rutinerna hem också. Be Jonathan stötta dig, om du tror han klarar det - bara att ni sitter och äter tillsammans, exempelvis.
Kämpa vidare, Hannis.
Det är svårt att rätta sig efter andras regler och andras mattider. Jag tyckte också att det var för mycket mat i början på dagen och för lite på kvällen, för hemma äter jag middag lite senare och kvällsmellis vid tio. Du får tänka att det bara är för ett tag, sen får du rätta till tiderna hemma så att de passar dig bättre. Du kan ju ändå ta med dig antal mål, portionsstorlekar, hur ett mellanmål ser ut, osv, även om du flyttar fram tiderna lite sen.
Finns det nån personal som verkar lite bättre? Eller läkaren? Som du kan be om att få prata med? Säga hur du tänker, hur svårt det är. Fråga om de bara ser på vikten, säga att du upplever det så och att det är jobbigt. Jag tänker att du inte kan förlora så mycket på att försöka, även om det såklart är jobbigt. Men du kan vinna på det, att få svar, att kanske få lite mer förståelse.
Hur det går för mig? Tja, jag äter. Haha. Det är inte så lätt alla gånger, men jag äter det jag ska. Om en vecka åker jag hem, det är väl då utmaningen blir större, då jag ska handla allt själv, planera, laga all mat, se till att jag följer tiderna, utan att någon påminner mig. Men det ska gå, jag tror faktiskt det. Jag kommer ha ångest många gånger. Jag har hela tiden tankar om att jag är tjock, att jag äter för mycket, att jag har gått upp massor... ja du vet. Det är svårt att inte lyssna, men jag kämpar. Vågar inte kolla vad jag väger, då skulle jag nog inte klara det här.
Hoppas du kan ha en bra helg, passa på att njuta av friheten att kunna gå ut och kunna gå på toa när du vill... och sen på måndag ger du dem en chans till! Hanna, försök prata med dem. Ge dem en chans att förstå dig bättre.
det var den verkligen! godaste på länge vill jag lova:O
Mjaa jag vet att de bara var en halv portion:/ men idag kör jag på godis :D du med va?;D
jag hoppas att 2011 blir ett bra år för oss hanna, detta år blir vi bra, ellerhur, max tycker jag vi kan göra tillsammans de låter bra, men är nog inte redo riktigt än men skönare tillsammans:)
när ska du tillbaka till avd?
hoppas du får en bra första dag på nya året du med!
kramar
Kämpa på fina du. <3 Vart är du inlagd någonstans nu? blev det capio eller? kram.
Hej!
När jag var inlagd fick vi inte heller gå på toa efter måltid, men personalen fanns tillgänglig istället för att låsa dörrarna. Men om man verkligen var tvungen (min mage gick till exempel bananas efter några veckor så maten rann rakt igenom) så fick man ha en personal utanför toaletten, dörren lite på glänt och sjunga eller vissla så de kunde höra det, för att det inte skulle gå att kräkas. Visst, det kändes väl lite integritetskränkande, men vi visste ju varför det var så och det var bättre än att inte få gå alls. Kanske något att föreslå?
Du försökte, både att vara där och att prata. Det är superbra gjort! Sen är det verkligen tråkigt att du inte fick den hjälp du behöver för att må bättre. Ska du ringa scä igen? Det är ju väntetid, men med envishet och tålamod så kanske du kan få komma till deras avdelning istället? Jag tycker att det var bra, de flesta bryr sig om hur man mår, inte bara vad man väger. Men sen finns det såklart regler där också, och man måste dela rum. Annars dagvård? Det finns massa mer chanser och möjligheter. Jag förstår att det känns motigt att börja om att leta igen, men jag hoppas att du ändå gör det, om du behöver hjälp.
Ta hand om dig!
Sv: Okej, vad synd att det inte passade dig då. Men då får du lägga i en högre växel och kämpa på som attan själv och det klarar du! :D Detsamma finis <3
sv: jaa halv till att börja med men snart är vi på hel:D
jaa max, jag säger till:) jag ska utmana en hel del i afrika tror jag:O
okeej:/ vad tråkigt att de inte funkade med avd men jag tror på dig! du kämpar vidare va?
kram
Svar till LillFia:
Vi kunde också få toan upplåst om det var kris men dom suckade och tyckte att man skulle lära sig passa på innan ändå så det är ju inte så att man gärna ber om det och jag var ju kissnödig innan det var "toatid" varje gång och dom hade nog inte låst upp så ofta. Nu har jag dock åkt hem och tänker kissa precis när jag själv vill=)
fan va bra:D
jaa jag kommer äta hel middag redan imorgon:O för utomlands lär de ju inte serveras halva portioner(A)
tack hanna:)
japp nu är de bara köra, bara äta lixom, hur svårt kan de vara?XD
hih:P
Hur går det att äta hemma? Fungerar det lika bra? :D
Jag håller tummarna för dig att du håller dig på rätt spår, med säcs schema, och tar dig igenom det här nu. Hemma hos dig. Med illrarna, Jonathan, din choklad, ditt te, dina mediciner och din säng. Dina böcker :) Pepp på dig.
sv; oh vännen låter inte alls roligt
att dom inte tar DIG på allvar utan går enbart på vikten..suckar ännu en gång.
När ska dom börja förstå att ätstörningen enbart inte består av vikten,men vad händer nu..ska du vara kvar eller skriva ut dig ?
Kämpa på även fast du inte blir tagen på allvar.
Tack för tipsen :) kanske borde ha lite koll på magen och se hur det blir nu framöver. Jätte jobbigt har det varit, idag känns det mycket bättre iallafall.
kanske borde börja med och testa nåågon sådan där yoghurt eller liknande.
Hur går det för dig nu vännen?
Kram
BÄST för dig att du inte tappar motivationen nu, när du har kommit en bit på vägen! Nu vet du hur man ska äta och har klarat göra det ett tag, och jag vet att du kan hålla det. Du ÄR självdisciplinerad som satan, så rikta det bara åt rätt håll :)
Bra jobbat att du ätit som du ska! Känn efter - orkar du verkligen ett helt vanligt fm-mellis mellan frukost/lunch? Många gör inte det i början, så jag skulle rekommendera att hålla dig till näringsdryckerna. Åtminstone till dess att du pratat med Birgitta. Men du gör som sagt som du vill ;)
Fikat tror jag att jag kommer hålla på avstånd ett tag till, vet du nog.. Det är alldeles för tidigt, och förra gången fick jag mig en otrevlig överraskning. Jag ska nog låta dig äta lite normalt och vänja in dig förrän vi kan säga någonting om att träffas :)
Se till att bevisa att du kan nu, Hanna!
Hoppas Birgitta hör av sig idag och att ni kan komma fram till något bra. En tid hos dietist borde du kunna få? Dragana är superbra, vet mycket och är bra både på att lyssna och på att peppa.
Hm, tandvärken är lite bättre idag faktiskt, men det gör ont när jag äter, eller dricker varma el kalla drycker (mitt älskade te!). Men jag har en förhoppning om att det blir ännu bättre efter en tur till apoteket och diverse preparat därifrån.
Men är de dumma på riktigt på det där stället eller? Jag som var så glad för din skull att du fick en plats fort och att de faktiskt skulle vara där för att hjälpa dej. Hoppas att det blir bättre snart, annars kanske du faktiskt mår bättre av att vara hemma. Skit sjukvård!
kram
Tycker om? JAG ÄLSKAR DOM haha :D finns nog inget godare :)
Okey men åkte du hem nu för alltid så att säga, du ska inte tillbaka något mer?
Hur har det funkat där för dig? hur har måltiderna varit hur ser matschemat ut nu? dricka nd fungerar det?
Jag håller alla tummar och tår för att det ska gå bra för dig och det är jag säker på att det gör :D hur känns det?
Jag tycker du är helt otrolig som äter fastän du mår skit, Hanna. Det vet du, va? Jag vet hur svårt du har det, och vilket motstånd det kan vara. Men du är starkare än så, och VILL du bli frisk.. Så fortsätt såhär. Kämpa igenom det svåra.
Tack för gummistövlarna :)
hej. tack för din kommentar!
jag vet inte vad hetsätningarna direkt beror på, ibland förstår jag vad det beror på vilka dagar. men jag försöker förstå det hela tiden.
jag läste lite igenom dina inlägg. synd att det inte går så bra på avdelningen... har de liksom något viktmål, någon vikt du skall nå? jag kan tänka mig hur du känner dig, jag är nu ungefär normalviktig men jag mår nästan sämre än då jag vägde som minst. och ingen verkar se det så bra oberoende om man försöker förklara. har du någon i din familj eller någon nära vän du skulle kunna förlita dig åt? hur länge skall du vara på avdelningen?
men du är stark, visa det! kämpa på! kramar<3
Hoppas att du fixar detta själv hemma nu. Har du ingen som kan hjälpa dej lite gran så stt du inte fuskar iväg bara. Har du funderat på att hitta något annat ställe? Jag har hört att Capio i Varberg ska vara bra, men du kanske inte har lust att "flytta" så länge som behandlingen varar? Kram
Hoppas att du fixar detta själv hemma nu. Har du ingen som kan hjälpa dej lite gran så stt du inte fuskar iväg bara. Har du funderat på att hitta något annat ställe? Jag har hört att Capio i Varberg ska vara bra, men du kanske inte har lust att "flytta" så länge som behandlingen varar?
Hur jag mår idag, inget vidare. Apatisk till tusen:(
Kram
Haha bara liite va:P ^^ förstår inte hur jag kunde bli så tokig i dom :P men de smälter så gött i munnen :) hihi!
Man måste känna stöd annars fungerar det inte, men vad konstigt att de inte kunde ge dig det :/ fanns det inte olika personal du kunde prata med?
hur känns det att äta efter schema då?har du lyckats öka portionerna någonting eller är de kvar på samma? huvudsaken är ju att du försöker och verkligen äter, även om det är tufft ibland :) har du bockat av något från listan som förbjudna grejer nu när du börjat äta mera? :) eller ngt du inte ätit på väldigt länge?
Tycker du är stark ska du veta och jag är övertygad om att du fixar detta om du bara ger dig katten på det:D
Sova dåligt är jobbigt :/ hoppas du får sova bättre i natt :D
Känner du att du mår bättre när du äter? får mer ork osv??
Haha menar du att du inte följer fler serier:P jag föler typ allt som går xD men inte house, de programmet har jag aldrig förstått mig på:P
Hade det precis likadant med toaletterna men vi hade låst 30 minuter och för vissa 1 timme. Eller de låste inte dem, men de satt och vaktade oss i dagrummet. Och den som lämnade rummet fick en personal efter sig i ill fart. Och skulle man på toa under vilan så fick man sitta med dörren öppen och en personal som tittade på. Snacka om förnedrande.
Hoppas det blir bättre för dig.
Oroa dig inte, Hanna, det här med att inte kunna bestämma sig (ångra sig i panik hela tiden) är standard i början, när man börjar äta. Man försöker lätta ångest med "lätta" maträtter och saker som är tryggare, men egentligen VILL man ha det som är lite läskigare.
Men man kan inte bestämma sig.
Men om du ändå ska äta mellis bestående av ett visst antal kalorier, kan du väl ändå ta det du är sugen på (oberoende på om det är gurka eller glass?). Det ger ju samma resultat i slutändan :) Jag tycker infrusen näringsdryck var en klockren nödlösning.
Du må inte känna dig otrolig, men själv är jag otroligt stolt över dig. Fortsätt såhär och jag lovar dig att du inte kommer undan utan en fika. (Jag kommer ta åt mig äran för att du är så duktig med mitt bitchiga tjat och elaka kommentarer, vetdu).
Stövlarna hjälper. Har fått en rejäl utmaning från Nislas (står i kommentarerna) och jag ska nog köra på det. Jag känner mig pepp. En vecka kvar nu.
