uppfortsomfan

Jävla skitkväll

asså :/ men kämpa på! med mig är allt ganska bra, förutom att jag sov as dåligt i natt :/ hockeyn var kanon, dock förlorade laget vi håller på xD men älskar stämningen som blir :D har du vart på hockey någongång? är du sportintresserade? :)

Du är inte värdelös. Du är stark, du är beslutsam, du vill någonting. Det där rånet igår var så jävla bra för dig. Du var duktig som åt det och det var INTE för mycket. Inte det minsta för mycket. Du hade kunnat äta hela paketet, och jag hade jublat.



Men det hade givetvis varit desto svårare för dig, och din ångest. Men du gör aldrig, repetera: aldrig, fel som äter. Jag blir bara stolt över dig, Hanna <3

Fina fina du, du är inte fet och det vet du ju <3. Låt henne inte få förstöra för dej mera nu. Stå ut, du kommer snart få hjälp!.. Suegn på kaviar, kan du inte äta lite grann av detta på en macka eller knäcke eller något. Kom igen. Kramar

Du förtjänar hjälp. Du förtjänar att må bra och kunna äta vad du vill utan ångest.

Blir glad av att läsa att du ska till Capio på bedömningssamtal. Jag håller tummarna för att det blir ett bra samtal och att du kan få hjälp där så fort som möjligt.

Jag är så glad att jag tog hjälp av en avdelning, även om det var jobbigt att inte vara hemma, jobbigt med alla regler, osv. Men jag behövde det. Den här sjukdomen är så listig och lurar oss så lätt, man behöver hjälp bredvid sig för att kunna ta sig ur den.

Angående äs-vård, så är iaf scä:s avdelningen INTE som psyk. Man fick ha dator, mobil och allt sånt. Fick ta med egna filtar och kuddar och saker. Det är en avdelning men de har försökt göra det mysigare än vanliga psyk, mer hemmastämning med finare möbler, filtar, kuddar, fina mattor, julstjärnor, osv.

Kämpa på nu fina Hanna! Det är snart måndag. Du FÅR äta, du SKA äta. Själv ska jag äta pasta med sås och bönor till lunch, och knäckebröd till. Känns väldigt svårt, första dan ensam, utan personalstöd, utan nån som lägger upp maten. Men jag ska försöka mitt bästa, och det är det enda vi kan göra.

Det är sådant man måste ta sig igenom också. Jag har ätit och inte njutit, tusentals gånger. Bara blivit överöst av ångesten. Men sådana handlingar hjälper en också mot att bli frisk.

Tyvärr är det våra tankar, det spelar ingen roll vad någon säger till oss, vi förvränger ändå det tills det passar oss. Även positiva ord kan i våra öron bli väldigt negativa. Det är ungefär som när min pojkvän säger att jag är världens vackraste och att jag är söt och snygg. Menar han då detta nu och vad kommer han då tycka om jag går upp i vikt osv:S... Sen maler det bara på.. Eller om han säger "du är fin som du är nu".. Jaha tänker jag, då var jag alltså asful med några kilo plus innan.

Och lilla du, innerst inne vet du att du inte kommer gå upp ett smack i vikt av ett smörgåsrån. Tänk egentligen hur mycket mat kroppen behöver för att hålla sej på plusminusnoll. Minat 1500 kalc ska man ju kunna äta utan att vågen ska röra sej varken uppåt eller neråt, men jag vågar inte heller lite på sådant där. Jag går upp i vikt av att dricka, så bara det ger mej ångest. Suck, livet är inte kul nu.

kram

och tusen kramar tillbaka.

Du är bra och fin som du är min vän!