Resonemang av Hanna en söndagkväll

På ett vis tar sånt här emot. För jag ska visa att jag gjort något, varit ute, varit bland folk och rört på mig. Och då mår jag vips inte dåligt. Allt måste ju vara bra om jag orkar sånt. Eller hur? Allt jag säger är bara gnäll och självömkan och överdrivet.

Fast det egentligen är så att jag biter ihop och lägger hela denna veckas kraft (och kanske nästa veckas) på att orka igenom en dag. Fast jag någonstans i allt det där motiverar mig med har en liten del som jublar över allt jag förbränner på en sån dag. Fast jag knappt visste vad jag hette igårkväll för jag var så slut och inte skulle kunna drömma om att göra om samma sak på bra länge.

Fast det är så så är det så att ingen tror att det går att må dåligt och samtidigt göra något annat än att ligga i sängen och låta bli att äta, duscha och prata. Jag vill inte bli ömkad och ynkad. Jag vill bara slippa bli hånad genom kommentarer från omgivningen som tycker att om jag orkar sånt så är jag praktiskt taget helt frisk och borde ha heltidsjobb och vara tyst. För det är inte så. Jag är sjuk just nu.



Vad jag gorde? Igår deltog jag i en tiokamp för ickeutövare, dvs amtatörer... Så jag har på en enda dag genomfört dessa grenar: 100meter, längdhopp, kulstötning, höjdhopp, 400meter, 110meter häck, diskus, stavhopp, spjutkastning och slutligen 1500meter. Personliga favoriter var höjd, diskus och häck. Kanske för att jag var bäst där=p Så, beskåda nu teknikfenomenet själv....

100 meter


Längdhopp


Kula


Höjd, med överdragskläder=)


Höjd, nu på allvar=p


Upploppet på 400 meter, hjälplöst sist


Nej, inte indianhopp, häcklöpning.. alla är avundsjuka på min teknik=p


På väg in för mitt första diskuskast.


Stavträning


Stavhopp var inte min gren.. för mycket att hålla reda på. Stav, ribba,
ansats... Jag hoppade 4 cm kortare än i höjdhoppet.


Så slutligen spjut,
mitt 1500 meters lopp finns inte på bild, tur det.



Idag har jag inte gjort många knop. Vi var ute i skogen och plockade lite svamp med Jonathans föräldrar och det var väl ungefär det.

Vi hittade trattkantareller


Och mitt inne i skogen sprang vi på denna, någon som vill slå till?


Kommentarer
Postat av: Julia

Oj, det var mycket för en och samma dag. Jag hoppas att du inte helt brände ut dig själv <3



Sv; Ja det är det ju :) Har haft ganska många såna jag, men nu tror jag att jag ska försöka på allvar (vilket jag säger typ varje gång). Ny månad nya krafter. <3

2011-10-03 @ 06:41:55
URL: http://struntarivaddesager.blogspot.com
Postat av: minna

Haha, den där skylten var ju jätterolig! Och ja tack, jag vill gärna ha lite skog. Men okej, ett litet hus vore ju bra också.



Jag vet att det går att göra saker och må dåligt. Lika dåligt som när man ligger i sängen. Jag tittar inte på dina bilder och tror att ditt liv plötsligt blivit helt underbart. Bara så att du vet.

Men jag känner igen hur man tänker. Speciellt när jag är i vården så blir det så, att jag tror att jag måste gråta hela tiden för annars kommer de inte tro att jag mår dåligt och så kommer jag bli utkastad.



Hm, nej, det är inte så mycket bättre. Kommer antagligen behöva bege mig till akuten igen.

Angående val och hjälp så var de väldigt tydliga, vilket var skönt. "Vi kan hjälpa till med mediciner, inläggning eller någon att prata med en stund (alltså typ 10 min där och då)". De kan inte få mig att må bra, de kan inte ta bort min ångest. Vilket de också var tydliga med. Trist, men skönt med tydlighet. Och jag valde ändå inläggning, för jag behövde hålla ihop mig lite och för mig kan det vara en hjälp.



Känner igen hur det är på psyk, och jourerna. Jag har gett upp dem. "Min" akut o avdelning är inom beroendevården, där är de så galet mycket bättre.



Kan det inte kännas som en hjälp att bara ha en tid som är din, att sitta där och få känna allt du känner och bara vara där? Eller vill du att de ska ha en konkret lösning? Just nu är hjälp för mig att åka till en samtalskontakt och sitta där och gråta en timme, mest för att jag slipper vara ledsen ensam utan får ha någon bredvid mig. Det hjälper ju inte mot problemet, men det kan kännas skönt just då.



Nu blev det här jättelångt... skriver mer i kommenterarna här än i min egen blogg...

2011-10-03 @ 10:48:35
URL: http://krossaanorexin.blogaholic.se
Postat av: Patricia♡

Oj, jag förstår att du är trött. Var det skoj då?<3



Jag mår som jag brukar. Hur länge till orkar man?

2011-10-03 @ 14:58:46
URL: http://patriciac.blogg.se/
Postat av: Emelie

Här är vi igång, ser jag!..

Men bara för att du är rädd att andra ska uppfatta dig som "prima ballerina" för att du mustar upp orken en gång i veckan betyder inte att du ska sluta. I många fall tror jag sådana dagar föder ork. Eller, det vill jag tro, åtminstone.



HAHA, ja, vi pratade mycket om den blåa kon. Skämtade om att det var därför vi gick dit. Den var kul. Fanns flera i olika färger runtom i restaurangen.

Och du ser väl att köttet är brunt - inte blått?! Resonera logiskt, kvinna!

2011-10-03 @ 17:11:07
URL: http://sockerskrin.blogaholic.se
Postat av: Elin

Älskar dina bilder. Du är fin, glöm inte det. Oavsett vad ditt hjärnspöke säger.

kramar

2011-10-03 @ 23:42:18
URL: http://uturanorexin.blogg.se/
Postat av: Elin

Du vill inte höra om vattnet så tänker inte tjata på dig om det.

Och vikten är en känslig fråga, det vet jag.

Har du hört något om remissen som din läkare skickade?

kramar

2011-10-03 @ 23:55:50
URL: http://uturanorexin.blogg.se/
Postat av: classe

Jag heter Claes-Göran Olofsson och jag måste skaffa fram pengar, så snälla snälla snälla...



skänk en valfri summa pengar till detta kontonummer 8169-5,914 844 158-8



Efter att du skänkt pengar så besök min blogg CLASSES LILLA BLOGG 2 så förstår du varför

2011-10-04 @ 00:39:27
URL: http://www.nattstad.se/classeslillablogg

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0