Varför är jag en seglort?
Jag är en sån människa som gillar enformighet och invant och upprepning när det kommer till saker som böcker, filmer och musik. Jag kan utan problem läsa samma bok tre gånger i rad om jag gillar den. Jag har filmer jag sett säkert sju åtta gånger och inte skulle dra mig för att se igen och jag ser om houseserien för tredje gången eller fjärde kanske.. När det kommer till musik lyssnar jag på lite olika men säkert åttio-nittio procent är herr Winnerbäcks musik. Jag fastnade där för snart tio år sedan och tycker inte att det blivit tråkigt att höra samma låtar igen och igen. Faktum är att jag kan spela samma skiva om och om igen under en hel dag (jo, jag är laglydig och köper musik). Jag tröttnar liksom inte, point made?
Jag ogillar också folksamlingar och sitta/stå still. Att trängas. Alltså är jag ingen människa som kastar mig iväg på konserter i tid och otid. Men, jag har under åren varit på ett antal med Lars Winnerbäck, den första på skansen 2005. (affischen var rosa och svart, sitter på min vägg). Där kan jag stå ut. Där kan jag få en stunds ro i själen. Där kan jag bara vara och omslutas och uppfyllas.
Så nu till problemet. Jag är en seglort. Dom två senaste konserterna har jag missat. Biljetterna säljs ju slut fortare än man hinner blinka här i stockholm och extraspelningarna försvinner innan jag hinner säga illerbajs... Två gånger har vi åkt till uppsala på konsert för att det varit slut här, för att jag varit för långsam. Jag tycker det är fruktansvärt tråkigt att jag varit så seg och missat dom här två tillfällena, när jag kom på att det var dags att se efter fanns det biljetter kvar i oslo... hade det inte varit för andra utgifter under hösten så hade jag åkt dit men nu håller inte ekonomin på det så jag blir utan även nu. Tomt, saknar, drömmer.
Jag får väl acceptera att det är mitt fel, jag menar jag vet om att det är ett stort sug efter biljetterna och är jag inte med så får jag skylla mig själv. Det är surt men det är ju som det är. Vad jag däremot har svårt att ta är att säkert hälften av dom där biljetterna jag så hett traktar efter är sålda till människor som inte riktigt bryr sig. Dom som bara tycker att det är lite häftigt att gå på konsert, dom som står och tar en öl i serveringen och pratar om annat eller ännu värre, dom som står ute i publikhavet och pratar i telefon eller har vrålande konversationer om allt mellan himmel och jord medan jag försöker få uppleva något som gör mig lycklig för ett par timmar. Dom som (främst på utekonserterna då) är raggelochtrillaihop fulla och mest vrålar rakt ut och skrattar. Som jag sa, dom som inte riktigt bryr sig. För mig är dom timmarna en oas i en helvetesöken och jag önskar så hett att få delta. Det gör ont att jag är förlångsam för att hinna med något som betyder så mycket och det för vansinnigt ont att veta att när dagen kommer så sitter jag hemma medan någon som "bara" tycker att det är en trevlig grej står där och pratar om sin jobbvecka med bästa kompisen.
Åh.. Fina ugglesaker.. spacear ut
De gör de verkligen :D frågan är hur lång tid de tar o få tillbaka muskler igen? va tror du? ja menar jag märker ju att jag blir starkare och så men du förstår nog vad jag menar?:P
haha, jaa jag vet inte riktigt jag bara skrev det för jag vet att det är i Yoghurt som är lägre fett så äre massa konstiga tillsatser istället:P Men jag ville mest visa hur lite det skiljer sig :P
:)
jag gillar också samma saker. ingen fattar det. att jag läser samma böcker och kollar på samma serier/filmer om och om igen. det är så jag vill ha det. förut försökte jag dölja det, skämdes för att jag tydligen var fel på nåt sätt. men nu får det vara så här. folk äter ju samma frukost, så varför kan jag inte se samma filmer?
har noll koll på konsertbiljetter... har bara hört att de tar slut väldigt snabbt och det är många som misslyckas med att få tag i dem.
Förstår din frustration, en dyr konsertbiljett vill man gärna få ut något fantastiskt av, poängen med att lägga pengar på det är för att man tycker att det är värt att gå dit, och som du säger, få njuta av musiken man älskar så högt.
Jag hoppas verkligen detsamma. Behöver få egenspace. Hur klarar du att vara ensam, behöver du det ibland eller är sällskap alltid bättre?
Andra året på gymnasiet och de kunde inte tvätta? Pinsamt, vad är det med ungdomar idag? (låter som en gammal kärring, men det är en helt annan mentalitet i uppfostran av barn nu än när jag var liten. Både jag och min bror har vuxit upp med, sen vi började förstå meningar, att ta eget ansvar, lära sig för att någon gång framöver kunna överleva på egen hand. Har du vuxit upp med att lära dig arbeta? Då hade jag för fan tvättat i nästan tio år. Inte riktigt, men runt i nio i alla fall.
Åh var det så ni träffades, via skolan? Inte alltför vanligt att killar kan tvätta. Lillebror kan inte tvätta, men stryka kan han. Resten av hushållsarbetet kan han, bara det att jag är bättre på vissa saker av det medan han är bättre än mig på andra saker, så vi delar upp det mellan alla fyra i familjen. Vilken syssla tycker du är tråkigast+
kramar
Det är underbart med egna äpplen, man vet varifrån dom kommer, inga medel och behandlingar på dom, bara frisk luft. Jag har ju turen att ha på gården.
En biljett kostar ju rätt mycket numera, flera hundra. När jag växte upp var det 150-200 kronor för en normal biljett.
Förstår vad du menar, på en konsert kan man koppla bort det utanför ett tag och skita i den ångesten och allt det jobbiga.
Då är du som jag då. Med vissa människor kan man vara ensam med men ändå veta att man inte är ensam om man vill det. Och ni då som känt varandra i vad blir det nu då? Sen tvåan i gymnasiet, då är man 17 va? Och du är 24 nu? Ja några år alltså. :P
Det är i och för sig sant, det finns helt olika uppfostran och uppväxt, mycket beroende på vart i samhällsstegen man var. Toppen är bortskämda och sällan vana vid att få ett nej då blir det gärna så.
Diska som är det lättaste av allt? :P Det kan jag göra två gånger om dagen, vilket oftast behövs en vardag i vår familj. Laga mat däremot:/ Men som du säger, du har lagat mat så länge och kunnat laga "riktig" mat, inte flytta-hemifrån-mat, som makaroner, konservmat, soppor.
kramar
Var inte så hård mot dig själv, det är många som inte hinner med <3 Jag blir också jätte trött på dem som far på konserter "bara för att ha något att göra" :/
för mig är det nog trygghet. och för att det lätt blir kaos i min hjärna, det tar tid att ta in nya saker. det slipper jag om jag redan sett filmen. plus att för mig handlar det mest om att få vara med i en annan värld, spelar inte så stor roll vad som händer, så länge jag gillar personerna och stämningen. att kunna kliva in i deras liv ett tag. jag har svårt att göra det med en ny film, då går all energi åt till att förstå och hålla reda på nya folk och miljöer. jag är nog lite trög. men men.
Har du läst fler böcker av henne?
Ni närmar er diamantbröllop heter det va, när man firar tio? I och för sig har ni inte varit gifta så länge, men så långt bort är inte tioårs-gränsen :P
Håller med dig. Pappas plånbok är som tjockast när barnen är i närheten av den. Studiebidraget är lågt om man köper mer än man behöver och fikar oftare än sällan. medlemsavgiften till fotbollen och voltigen betalade pappa, och mamma köpte en vinterjacka och ett par vinterskor varje år i utbyte mot en konsert på sommaren, men resten betalade jag själv.
Samma här. Såser hemmagjorda, inga färdiga burkar (utom ananas och persika, jag gillar dom bättre på burk, om det är rätt sort^^) otroligt fin mat, dyrt kött, mycket innovativt. När vi behöver snabbt och enkelt blir det oftast pannkaka, jag och pappa älskar det. Äggakaka, hur smakar det?
kramar
Och vi vill att du ska må bra<3
