uppfortsomfan

Fullständig skitmorgon. Illrarna har varit peströvar utan dess like. Jag är så trött så jag bara satte mig när och grät när dom höll på. Våra illrar alltså. Dom vi passar är gudasnälla. Förutom att någon av dom missade lådan och jag råkade trampa i bajset. För att göra dagen ännu bättre.

Nu har jag gått en långpromenad med den värsta bråkstaken för att få ur honom energi. Ätit frukost. Jag är fortfarande på gränsen till sammanbrott och förstår inte hur jag ska orka med dagen överhuvudtaget. Jag vill mest somna och sova i en vecka eller två. Eller åtminstone slippa ha ångestsus i hela kroppen och tankar på fel saker konstant. Hela jag gör ont idag. Hela jag är som ett blåmärke. Minsta nudd värker.