Som andra?
Andra som självskadar på ett eller annat vis verkar så ofta få höra att "du som är så ung och söt/vacker/fin och har hela livet framför dig...". Det har ingen sagt till mig.
Eller det här med viktuppgång. Jag läser om alla som glatt förkunnar att dom aldrig kunnat tro att det gick att äta sånna mängder mat utan att gå upp i vikt. Om hur svårt det faktiskt är, vilka enorma mängder näring som krävs. För mig behövdes inte ens normalportioner innan jag formligen rusade upp i vikt.
Jag undrar och sen känner jag mig lat, äcklig och synnerligen gammal och ful.
Annorlunda.
Alla kroppar är så olika! Det hjälper inte att jämföra sig och alla kroppar reagerar olika på både mat och träning. Du är fin!
SV: Okej, ledsen att höra det.. finns här ifall du vill prata <3
Sv: förstår att det är skit jobbigt, säg till ifall jag kan göra något.
Som vanligt känner jag igen mig i dina ord vännen.
kram
Det jobbiga är att du inte är ensam. Har nog inte hört det så mycket jag heller. Eller jo, om att jag är stark kommer lite då och då, men sällan att jag tar till mig det. Inte helt oväntat.
Är det? Inte tänkt på det själv faktiskt, men det stämmer ju rätt bra det du sa. Jag försöker liksom. Men ja, det är ju ett steg i alla fall.
kramar
Annorlunda är vi allihopa, både du, jag och resten av alla människor på jorden. Det är det som är charmen. Unika och väldigt bra just precis som vi är. Varför jämföra när man istället kan beundra varje människas egenskaper? Du är BRA tjejen!
Haha åhnä han är min min min!
