Vidrigt
Jag gör saker, fina saker. Saker jag tycker om. Men det känns inte. Jag blir inte riktigt glad, känner inte det fina. Likgiltigt mest. Jag känner mig värdelös. Oengegerad, tråkig. Otillräcklig. Ja och så.. tom.
Förutom när det gäller mat och kropp då. Konstant ångest över allt jag äter. Oavsett om jag är hungrig, har tränat, tycker att det smakar bra. Det går inte att inte reflektera över det, fundera på hur mycket jag kan äta sen nu när jag ätit det här, ångra saker jag ätit (det mesta), hata mig själv för att det är för mycket. Gräva i garderoben efter plagg som inte framhäver min kropp.
Vem var det som sa att det blev lättare när man började äta? Stryk ska dom ha, för det här är inte lätt. Det är vidrigt.
Förutom när det gäller mat och kropp då. Konstant ångest över allt jag äter. Oavsett om jag är hungrig, har tränat, tycker att det smakar bra. Det går inte att inte reflektera över det, fundera på hur mycket jag kan äta sen nu när jag ätit det här, ångra saker jag ätit (det mesta), hata mig själv för att det är för mycket. Gräva i garderoben efter plagg som inte framhäver min kropp.
Vem var det som sa att det blev lättare när man började äta? Stryk ska dom ha, för det här är inte lätt. Det är vidrigt.
Kommentarer
Postat av: Patricia♔ ᴳᴽᵀᴱᴮᴼᴿᴳ
Vissa dagar är överlevnadsbara och då är jag nöjd, då kan jag säga att det är okej, att jag mår lite bättre, men om det är de överlevnadsbara dagarna som ska föreställa mina bästa dagar, då vet jag faktiskt inte om jag kommer överleva i längden. Alla bara skriver, men åh du måste kämpa, ge inte upp, men vad vet dom hur jag kämpar. Sekunderna är en kamp, allt är bara en enda stor fight dygnet runt, och folk säger att jag inte kämpar.
Postat av: sandra piik "att leva som psykiskt sjuk"
alltså...... det där med att ha en iller? hur är det? kan man ha det tillsammans med andra djur?
_______________________________________
Sandra Piik - "Att leva som psykiskt sjuk"
En blogg om att försöka bli frisk i ett sjuk samhälle.
Trackback
