uppfortsomfan

Väckarklockan ringde. Nästan två timmar senare släpade jag mig upp ur sängen. Håret är otvättat, lägenheten ostädad. Illrarna sover och jag önskar att jag gjorde detsamma. Det måste bli rent, vi får besök imorgon. Vill bädda ner mig och se på film resten av dagen men det kommer inte hända. Jag måste alldeles för mycket för det. I vanlig ordning. Men att göra saker trycker undan lite ångest. Det är bara det att jag inte orkar fly hur länge som helst. Nästa vecka har jag inget samtal där det är okej att bryta ihop. Nästa vecka får jag kämpa ännu mer.