Samma jävla klagovisa om igen
Så sitter jag och glor på en tom vit ruta och önskar att det fanns något lite lättsamt och trevligt att berätta om. Kanske ett bullbak, ett bad eller en ny väska.
Men så är det mest bara gråsvart och ångest och självskador och så går det mest bara sämre med maten igen. Jag försöker varje dag att leva och le och försöker att distrahera, försöker att ignorera, försöker att observera känslor och inte agera. Jag lyckas göra saker, jag lyckas att inte göra mig illa större delen av tiden. Men tusan så dåligt jag mår. Hela tiden mer eller mindre.
Sen är jag så ledsen och trött. Det är så svårt att hitta viljan och motivationen och orken när jag inte drömmer om något, inte hoppas på något, inte riktigt vill något, inte har något jag önskar.
Distraktion, promenad med kaffepaus vid norr mälarstrand
Innan klättring i bästa kepsfrisyren
Kommentarer
Postat av: Diana Doss
även om du kanske inte har några specifika drömmar, kan ju bara att få må bra vara en anledning till att fortsätta kämpa.
sv: ja, verkligen. det är inte ofta jag har blivit skadad, men de två gångerna jag blivit det tycks det vara kroniskt.... -.-
hade nästan tänkt googla på varför vi firar nationaldagen, men nu behöver jag ju inte det! ;)
nejnejnej, du har inte alls tappat allt. det är inte kört. det finns hopp och du KAN ta dig upp!!!!
Trackback
