uppfortsomfan

Sommar. Tiden på året när jag låtsas att allt är mer okej än det är för att jag inte orkar oroa. Tiden på året när jag tar i med krafter som inte finns för att inte vara jobbig. För varje år som går blir det svårare, i år landade jag på två akutfärder och påföljande vårdintyg, och för varje år som går blir hösten svårare och svårare att hantera. När jag slappnar av lite och orkbristen sveper mig av fötterna och förmågan att ens orka vilja försöka försvinner.