uppfortsomfan

Somliga tar på på sig en lite större roll än dom har. Som psykläkaren igår. Hon skulle göra en bedömning när jag låg där med mitt dropp på en medicinavdelning och hade alla upptänkliga destruktiva tankar och impulser i huvudet och hade genomfört en av dom och övervägde huruvida det var värt att försöka låta bli resterande. Mitt i funderingarna dök hon upp, hummade lite och sa att du får träffa någon imorgon. Sen gick hon vidare till nästa knäppgöksbedömning och jag orkade inte låta bli det destruktiva. Hon kom tillbaka, tittade på mig och sa att hon förstod att jag inte var nöjd med hennes bedömning. Som om den hade något med saken att göra. Somliga tar helt enkelt på sig för mycket. Det hade hänt oavsett vad hennes agerande hade varit. Utom möjligen om hon satt ett vak som glodde på mig men det var inte hennes agerande eller bedömning som låg till grund för min handling. Inte ett enda dugg. Ibland är dom bra på att tolka in precis vad dom vill.