Sånt som händer
Jag mailar psykologen. Jag skriver om dom nya mörkare nyanserna av nattsvart. Jag skriver om hur det på något vis ändå alltid är en överraskning när jag inser att jag är längre ner än jag varit. När insikten om hur dåligt det är slår till.
Den här gången var det i akutrummet på sjukhuset. När den finaste människan dom har där vände sig mot mig och sa att du har väl aldrig velat dö. När jag andades in, såg all personal runt mig och inte kunde svara något annat än att jag inte orkar mer med gråten i halsen. Att känna hur innerligt jag menade det. Att känna att jag inte bara var trött, ledsen och påverkad utan också desperat och förbannad på mig själv för att jag inte tagit det hela vägen.
Jag skriver det i mailet.
Jag skickar innan jag hinner ändra mig eller något jag skriver och skickar en kopia till en vän som läser mitt i natten och sedan säger att om dom inte gör något nu är det sjukt.
Han gör något. Idag ringde han och berättade att han pratat med läkaren och att det är en akuttid inbokad imorgon.
Kommentarer
Postat av: Amanda CL
hoppas det går bra hos läkaren <3
sv: hahaha skulle jag gärna ta emot ;)
Postat av: Nathalie
Hoppas det går bra för dig! Så tragiskt att läsa om hur du blir behandlad :(
Postat av: Ann
Skönt att du fick en tid, hoppas du får en bra läkare!
Postat av: fanny
Håller tummarna nu Hanna att allt går bra och att de gör sitt jobb och hjälper dig. På riktigt.
Postat av: TicTacToe
Så modigt och bra av dig att du berättar hur du mår så de får chansen att hjälpa dig <3 Håller tummarna för att du får ett bra bemötande imorgon!
Trackback
