uppfortsomfan

Fredag

Det är så här:

 

Att jag har tröttnat på att vara starkare än jag tror.

Att jag har tröttnat på att stå ut.

Att jag har tröttnat på att kämpa med strategier.

 

Det är inte så att jag inte kan (oftast). Det är så att jag inte vill behöva göra det där. Jag orkar inte. Det är ett dygnetruntvarjedagallaveckorhelaåretprojekt. Det sliter ner mig, det bryter ner mig en liten bit i taget. Det nöter ner mig centimeter för centimeter. Det finns lite mindre ork för varje dag som går.

 

Problemet är inte okunskap om vad jag ska göra. Problemet är inte att jag inte vet hur ångest fungerar. Problemet är att jag varit starkare än jag tror för länge. 

 

 

Det är så hemskt när varje dag är en kamp för att ens orka andas typ :( stor kram

k'nner igen mig! Har också tröttnat som fan både på alla jävla tankar och alla handlingar

sv: ja :/ hade 70 i Hb

skönt :)

k'nner igen mig! Har också tröttnat som fan både på alla jävla tankar och alla handlingar

sv: ja :/ hade 70 i Hb

skönt :)

kram till dig!

Jag förstår vad du menar. Ångest är ett bevis på styrka som ingen annan förstår.

Ja, händer inte så ofta att jag hittar ro så länge att jag kan sitta i tio timmar, men just konståkning är sådana dagar.:)

Det är värt mycket, att ha en bra läkare. Inte så lätt att hitta någon dock...:/ Men det är ju steg ett för dig att få må bättre igen.
kramar