uppfortsomfan

Maten, den där jävla maten.

Medicinen jag fick prova som lugnande står jag nu på regelbundet. Morgon och kväll. Ökad hunger är en biverkning och som följd av det då ökad vikt. Jag har inte som tur är inte drabbats av den. Tvärtom är jag inte hungrig alls överlag och när jag är det är ångesten över att äta oftast starkare ändå. Eller ja, lite äter jag ju. Tillräckligt mycket för att ha tokångest. Därför är det skönt när aptitlusten inte riktigt finns, när en burk kvarg får mig att bli ordentligt mätt eller en macka eller för den delen en större apelsin och te.

 

Sen kommer dagar som idag. När jag för första gången på månader släpat mig till gymmet (fick tokångest efteråt och höll p åatt bryta ihop på tunnelbanan) och faktiskt ansträngt mig och var lite sugen på kvällen efter att jag ätit exakt.. ja mer eller midnre ingenting under dagen. Så då åt jag litegrann. Lite mer än jag gjort senaste tiden och vips så ska jag gå och dö om du frågar min ångest. För jag har ju ätit tokmycket. Så jag överslagsräknade snabbt. Nej, inte sett till normalen, då har jag snarare ätit för lite även idag. Men för min hjärna och till viss del min kropp är det mycket. 

 

Det finns ett väldigt begränsat antal saker jag får i mig för närvarande. Salta skruvar, misosoppa, frukt, te och då och då en näringsdryck, enstaka nöt eller proteinbar. Resten är bara stopp. Både ångestmässigt och aptitmässigt. Det är helt enkelt inte gott med mat. Det tar emot på alla plan och jag är delvis nöjd över det, det är lättare att tysta ångesten när hungern inte finns och maten smakar papper. Självklart finns det något skönt i det. Å andra sidan är jag bara jättetrött på allt och blir ju knappast piggare och gladare av att inte äta. Har gjort någon form av desperat försök att ta hand om mig själv och vara ansvarig genom att försöka be min mottagning om näringsdrycker men det visade sig vara att fråga om för mycket. Jag är ju inte underviktig för tillfället så att det skulle finnas ett behov är väl svårt att se. Det enda som finns är ju vad jag säger. Sen är det tydligen knöligt rent praktiskt för det måste blandas in arbetsterapeut. Hur nu det är krångligt när det faktiskt finns på mottagningen. Hur som, summan är nej. Jag får fortsätta med min skruvdiet. Jaja, antingen ger det sig eller så blir  det värre och då får vi väl se vad som händer. Jag är lite för less och trött för att riktigt orka bry mig nog för att kämpa. Att be om näringsdrycker var en stor ansträgning, ett stort steg, nu är orken lite bortblåst och helt ärligt lusten också. Ångesten får härja fritt.

 

På tal om vikt. Mens. den där som folk är så sprudlande glada över att få tillbaka när dom går upp i vikt, får en hälsosam kropp och äter stabilt och bra. Alltså, jag förstår det inte. Eller, jag förstår att det är viktigt för många som vill kunna ha barn men jag förstår inte. För mig är det obegripligt hur man kan jubla över något jag anser vara djävulens påfund, ett levande satans helvete varje månad. Jag hatar, verkligen avskyrhatar så förbannat mycket att ha mens. Det är på riktigt något av det värsta jag vet. Jag tycker inte att det är  lite jobbigt, jag håller på att börja gråta av förtvivlan varje månad den dyker upp och jag inte har något fel som gör att den håller sig borta. Det gör ont, det gör förjävla ont faktiskt och det enda man kan göra är att tiga, lida och klämma i sig värktabletter som tar udden av det. För det är ju så det är. Man råkar ju vara född kvinna så det är bara att stå ut. Det är kladdigt och det kräver uppmärksamhet och toaletter med jämna mellanrum och nej jag är inte en sån som fjantblöder en skvätt, jag har ordentliga mängder i flera dagar så även fast jag har menskopp modell större så är det var fjärde timme som gäller första tre dagarna. Tjohej. Inte alls. Någonstans. Jag innerligt hatar påfundet. Jag vill ju inte ens ha barn. För att försöka ge en bild av hur illa jag tycker om fenomenet kan jag väl säga att jag övervägt att svälta mig ner i vikt enbart för att blir av med mensen. Att jag faktiskt har gråtit när den kommer tillbaka. Inte av lycka utan av ilska, hat och frustration. 

 

Med det sagt, jag tycker inte att det är fel på någon som blir glad, jag förstår det bara inte. Och ja, jag sitter här med mensvärk.

 

 

Störande att du inte kan få näringsdrycker utskrivna när du ber om det. Tycker det var riktigt modigt att du bad om det för jag kan tänka mig att det var en stor ansträngning. Det skulle jag iaf tycka.

Detta med mens, håller helt med! Hatar att ha mens och förstår inte varför vissa tycker att det måste vara konstigt att inte ha mens. Det är ju hur skönt som helst att slippa! Ingen PMS, ingen mensvärk m.m. Sedan jag slutade med minipiller och fick tillbaka min mens så har jag typ haft mens så ofta att det typ har tagit igen sig för de ggr kroppen inte har fått ha det så nu har jag typ vant mig igen. Men det är ett jäkla påhitt... Hoppas värken ger med sig och kämpa på med maten. Allt du lyckas få i dig är bättre än inget. Det är bara skitångesten som försöker få sig att tro något annat.

Häftigt, skrev precis på din blogg och såg att du hade gjort detsamma på min :)

Tack för dina kloka ord och du har rätt, att man ibland får bakslag ska inte sänka en och gör en inte sämre. Du är otroligt stark som kämpar vidare. En dag kommer du belönas för det <3

Jag är normalviktug o har näringsdrycker vid behov i perioder. Så stört att de inte kan skriva ut. Herregud jag vet folk som är överviktiga som har näringsdrycker. För man kan ha näringsbrist o svältsymtom ändå. Börja ta magnesium. Bäst mot pms. Iom min borderline så har jag extrem pms. Med magnesium är den borta. Mensvärken också. Ta åtminstone 600mg. Läs på om magnesiumbrist. Så intressant o vanligt. Kram på dig<3

Jag är normalviktug o har näringsdrycker vid behov i perioder. Så stört att de inte kan skriva ut. Herregud jag vet folk som är överviktiga som har näringsdrycker. För man kan ha näringsbrist o svältsymtom ändå. Börja ta magnesium. Bäst mot pms. Iom min borderline så har jag extrem pms. Med magnesium är den borta. Mensvärken också. Ta åtminstone 600mg. Läs på om magnesiumbrist. Så intressant o vanligt. Kram på dig<3

Jag hatar att ha mens men är glad över att kunna skaffa barn. Önskar man kunde det utan att ha mens dock...
Kan inte en dietist skriva ut näringsdrycker till dig? Det har inget med vikten att göra ju.
Kramar

Nej då är det fan ännu värre. Min vän ville operera bort sina äggstockar för hon hatade mens o ville inte ha barn.

Finns ju inget som hindrar en från att sterilisera sig.

Finns ju inget som hindrar en från att sterilisera sig.