Det är inte bara kroppen som inte vill.

Psyket vill inte längre. Jag gjorde ett ärligt försök att slippa vara med men hade begränsade resurser och misslyckades. Jag blev psykbedömd och det enda jag minns att jag kunde säga var ja när han frågade om jag ville dö. Dagen efter när jag var medicinskt friad fick jag åka hem. På kvällen blev jag övertalad att åka in till psykakuten. Jag ville inte leva och inte bli inlagd så jag åkte hem. För att återkomma knappt medvetande till medicinakuten ett dygn senare. Var jag är nu? Hemma. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0