uppfortsomfan

Ensamvandring

 

 

 

 

 

 

 

Endast i sällskap av mina ringar under ögonen, kameran, min ångest och en flodgris (Ante heter han, bror till Flode;)) gick jag fjorton kilometer i skogar i stockholm.

 

Nu ska jag ta mig iväg till läkaren. Det går inte så bra hitills. Tokångesten får mig att bli ett kolli som sitter kvar vid datorn.

Gumman, du ser väldigt utsliten ut. Jag förstår att sommaren inte har varit den bästa för dig & hoppas verkligen att det får en vändning snart. Du är värd att få må bra tjejen!
Kram! <3

Önskar att jag hade krafter att ta för mig och göra en sådan här sak helt på egen hand!